In Frankrike, Klättring, Resor, Upplevelser

Sista kvällsklättringen blev…

image

…morgonklättring istället och när vi vadade över floden var den spegelblank. Klockan sju på morgonen var det bara enstaka fiskare ute vid floden och lugnet var påtagligt.

Jag hade riktat in mig på att leda en av de leder som jag klättrade på topprep i början av resan. Eftersom jag redan prövat den en gång så kändes det som jag borde fixa att leda den.

Så det var bara på med selen, hänga på rätt antal kortslingor,knyta in sig i repet och kränga på sig klätterskorna. Trots att jag klättrat leden tidigare var jag nervös och det blir jag oftast när jag inte klättrar på topprep. Det handlar säkert om kontroll och att jag fortfarande inte litar helt på min klätterförmåga eller på prylarna. Jag har lite att jobba på där 🙂

Insteget på leden var aningen kruxigt och förenklades inte direkt av att första borrbulten satt en bit upp. Detta innebar att jag var osäkrad ett antal meter och om jag ramlade var det en bit till backen som bestod av en klipphäll. Skönt att landa på! Det var lite trixigt men efter något försök kunde jag klättra upp på första klipphyllan och klippa i den första säkringen. Precis som alltid var det en lättnad!

image

Fortsättningen av leden bestod av sköna handgrepp blandade med ytterst dåliga fotsteg. Det är grymt roligt att klättra på kalkstens klippor just för att de bjuder på schyssta grepp och en helt annan klättring än den hemma i Jämtland.
Som sig bör fortsatte jag uppåt och var lika nöjd varje gång jag kunde klippa i en ny säkring. En bit upp hände dock något och jag är fortfarande osäker på vad. Plötsligt var det en bra bit till nästa borrbult och jag hittade inga bra grepp eller steg. Jag blev frustrerad och osäker, jag hade klarat det här kruxet tidigare och borde klara det igen. Dessvärre tyckte inte min skalle det och jag valde att avsluta leden tidigare än jag tänkt. Ibland blir vinner klippan och just den här gången kändes det extra trist eftersom jag inte kan ta revansch 🙁

image

Istället för att sura över den första leden passade jag på att klättra en av mina favoritleder som avslutning. Den var otroligt fin att klättra och väldigt rolig eftersom den krävde andra lösningar än att bara klättra rakt upp och ner. Det är svårt att förklara och jag vet inte heller om någon av bilderna visar det på ett bra sätt. En av höjdpunkterna med klättringen var när jag kom upp till toppen och belönades med vackra vyer över Ardechedalen. Vackert!

image
Solrosor och vinrankor i Ardechedalen.
Share Tweet Pin It +1
Previous PostEtt av...
Next PostStockholm i mitt...

No Comments

  1. Perspektiv | Katrins Äventyr
    4 år ago

    […] för första gången reste med bil till Frankrike, mötte Alperna som jag förälskade mig i och klättrade kalksten i södra Frankrike. Den semestern nöjt jag av dess […]

    Reply

Leave a Reply