In Drömmar, Jämtland, Mitt jämtländska arv

För en herrans…

…massa år sedan när jag var liten hände det att hela familjen satte sig i bilen och åkte till Jänsmässholmen. Där spände vi på oss skidorna och skidade bort mot Ansättfjällen. Som jag minns det var det en flack,fin tur som vi alla tyckte om. Som yngst i familjen var jag givetvis långsammast och halkade ofta efter. Det är ytterligare en tydlig minnesbild, att jag hamnade efter och resten av familjen fick vänta in mig. När jag väl kom ikapp tänkte jag att jag fick vila en stund eftersom jag hade fått anstränga mig en del för att inte hamnat för långt efter. Ja, det var tydligen bara min tanke, varje gång jag kom ikapp drog de andra iväg, Uppvilade och pigga. Det slog aldrig fel. Rätt frustrerande för mig men det var bara att bita ihop och se till att pinna på lite snabbare. Nu kan det låta som jag hade en helt värdelös upplevelse som inte skapade några bra minnesbilder men nä, så var det verkligen inte. Jag har bara fina minnen från familjeturerna från Jänsmässholmen mot Ansätten. Det var mysigt, god matsäck och skratt när syster av någon outgrundlig anledning förstörde staven på en raksträcka. Härligt med såna tydliga minnesbilder.

20140401_114101 (1)

Jag har inte varit tillbaka till Ansättfjällen sedan jag var liten. Igår och idag blev det ett kärt återseende när jag tillsammans med ett gäng åkte upp till Åkersjön som ligger i närheten av Ansättfjällen. Vi bodde på en gammal fäbodvall mitt i skogen strax nedanför fjällen. En bit ovanför stugan fanns leder upp på fjället. Uppe vid lederna fanns det flera vägval och däribland mot Jänsmässholmen via Ansätten. Det var frestande att skida ditåt men idag lockade solgropen mer. Jag valde att sätta mig i solgropen tillsammans med en klok person för att bolla lite olika funderingar. Idag var det helt rätt val. Behovet av eftertanke och sol var större än behovet av skidåkning tillsammans med resten av gänget. Det är viktigt att lyssna på sitt eget behov istället för att göra något bara för att man tror att det är det som förväntas av en. Inte alltid helt enkelt men oj, vad mycket bättre det oftast blir. Stunden i solgropen var precis vad jag behövde!

20140401_114055

Det har varit intensiva dagar i en grym miljö. Det var fantastisk mysigt att bo i en snöinbäddad stuga mitt i skogen. När jag gick ut från stugan sent igår kväll var himlen fylld med stjärnor. Idag kom jag hem och kan konstatera två saker. För det första att jag vill och behöver en fjällstuga. För det andra att det finns så många fler fjäll än det finns tid. Med dessa lyxproblem snurrande i skallen är det dags att sova ikapp lite.

20140401_114049

 

Share Tweet Pin It +1

You may also like

Ute i naturen…

Posted on maj 4, 2014

Väskan är packad…

Posted on januari 3, 2014

Tidigare i vecka…

Posted on januari 24, 2014

Previous PostMin goda vän...
Next PostMåndag kl.19-nånting...

No Comments

Leave a Reply