In Abisko, Det goda livet, Tänkvärt, Topptur

Abisko, en av mina fjällkärlekar.

Varje år är det en lika speciell känsla att vakna upp på nattåget till Abisko och titta ut genom fönstret. Kontrasten mellan en tråkig, grå perrong på Östersunds tågstation till ett vitt, snöfyllt och storslaget fjällandskap är milsvid. Känslan av att vara omfamnad av fjällen, känslan av fjällkärlek och känslan av att vara hemma. Ja, det är exakt så det känns när jag närmar mig Abisko!

Idag klev jag av tåget vid Abisko Turiststation. Sedan dess har jag tagit stunden som den kommit och njutit av att vara här. Givetvis passade jag på att ta en sväng på turskidorna längs Kungsleden. En lugn, rofylld eftermiddag med naturen som sällskap. En eftermiddag med rum för eftertanke och framtidsklurande. Fjällmiljön runt Abisko skapar utrymme för just detta och om jag någon gång ska fatta kloka beslut så borde det vara här.

image

image

image

image

image

Share Tweet Pin It +1

You may also like

Åre deluxe.

Posted on maj 22, 2016

Snart är det dags!

Posted on mars 17, 2016

Lugn lördagsblandning.

Posted on januari 14, 2017

Previous PostGirls day out, Åre.
Next PostGalet bra dag i Riksgränsen.

No Comments

  1. Kari
    4 år ago

    Abisko är ett av mina allra första fjällminnen. När jag var liten brukade vi flyga till Kiruna för att sedan köra till Tromsö (som min mamma kommer ifrån). Då stannade vi ofta i Abisko och köpte glass på vägen och jag minns känslan av fjälluften mot ansiktet när jag gick ut ur bilen (jag minns glassen också, sånt var viktigt för mig redan då!).

    Reply
    1. Katrin
      4 år ago

      Fina minnen!! Fjälluft är bäst!

      Reply
  2. Malin - Lite Längre
    4 år ago

    Åh, Abisko är verkligen fint! Har dock aldrig varit där på vintern. Så härligt det ser ut!

    Reply
    1. Katrin
      4 år ago

      Håller med om att Abisko är fint. Jag har aldrig varit där på sommaren.

      Reply

Leave a Reply